Sjölunda semesterhem

Sven Wingqvist, som var en av grundarna av SKF, var mycket mån om sina anställda och hade på sin 40-årsdag 1916 donerat 100 000 kr till SKF:s Arbetares förening i Göteborg och samma summa till tjänstemännen vid SKF i Göteborg.

( 100 000 kr år 1916 var 2022 värt 4 180 000kr.)

Avkastningen var avsedd i första hand för kulturella intressen.

På sin 50-årsdag överlämnade han till ön Lilla Brattön i Hakefjorden till de anställda. På ön fanns ett par villor och en mindre stuga som också ingick i gåvan. Här skapades med tiden en fritidsanläggning där anställdas familjer kunde tillbringa några semesterdagar för en mindre kostnad.

Genom den Wingqvistska fonden som hade bildats, fanns det möjlighet även för SKF-anställda på andra orter i Sverige att söka bidrag för rekreation och kulturella intressen.

Arbetarna på LMV i Lidköping hade möjlighet att liksom arbetarna på SKF i Göteborg tillbringa några semesterdagar på den fritidsanläggning som hade skapats på Brattön, men efterfrågan var stor och man sökte länge efter en lämplig plats närmare Lidköping.

År 1952 kom det tillfälle man väntat på när Sjölunda blev till salu.

Historien om Sjölunda semesterhem

Underlaget är baserat på research utfört av Rolf Andersson och Meken-Minnet.

Bakgrund

Sjölunda uppfördes 1856 av en man vi namn J. Norén som dessutom ägde Apelås och Brynåsa egendomar. På platsen som då hette Kvarnbäcken lär det ha funnits en kvarn nere vid sjön och i den nuvarande ravinen rikligt med vatten för att driva densamma.

År 1872 såldes Sjölunda till Klädesfabrikör R.A Fischer som 1888 sålde till sin måg Grosshandlare R. Nordström från Stockholm.

Parken anläggs

Fischer o Nordström anlade parken i ”Engelsk stil”, byggde broar över ravinen m.m. Nordström tillverkade också möbler av knotiga grenar och stockar. De lär fortfarande finnas kvar på Kaffekvarnen i Stenhammar. 1892 såldes Sjölunda till Godsägare John Edgren som använde och brukade den fram till 1903. Därefter såldes den flera gånger. 1911 var köpeskillingen 30 000 kr. 1918 var priset 58 000 kr + inventarier 20 000 kr. Säljare W. Ekelund köpare var Gustav Berends.

1930-talet med dåliga tider

Ekonomiska problem för Berends innebar att 1936 övertog Slaktaren Edvin Olsson genom ett borgensåtagande gården. Tvister uppstod också mellan bönder runt Sjölunda angående ”sjölundavägen”. Det fanns i realiteten ingen väg mellan Fästa och Nickeviken för att ta sig till Lidköping. Förmodligen var det någon form av hästväg. På 1940 talet såldes Sjölunda till en professor/ing. Lickfett från Stockholm.

Lickfetts avsikt var att i händelse av krig bo där. Han besökte aldrig Sjölunda men lär enligt sägen ha flyget över huset.

Sjölunda på 1950-talet

Sjölund blir semesterhem

År 1952 kom det till LMV:s Arbetares förening kännedom via dåvarande VD på LMV, Gustav Ekholm, att Sjölunda var till salu. Äntligen, efter mycket letande runt Lidköping, hade man hittat rätt ställe för att köpa med pengar från Wingquistska fonden samt bidrag från LMV. Köpeskillingen blev 80 000 kr men då fastigheten m.m. var mycket förfallen blev kostnaden för köp och renovering ca: 200 000 kr.

Sjölunda var förfallet. Taket läckte, trasiga rutor. Parken var igenvuxen mm. Här krävdes arbete av frivilliga.

Den 16 tunnland stora tomten röjdes

Renovering av byggnaden stod byggmästare Enock Svensson Tolsjö för.

Den 5 december 1953 var renoveringen klar och invigdes med pompa och ståt.

I stora byggnaden fanns matsal.

Rum att umgås i.

Gillestuga i källarplan.

Övervåning med flera rum.

Arbetet fortsatte med röjning och bygge av stugor för uthyrning till familjer.

Stugorna bestod av pentry och sovplatser.

Matplats.

Våningssängar för att få många bäddar.

Maten och Köket ansvarade fru Sisti för. Hon syns till höger på bilden nedanför. Hon ansvarade också företagets matsal på LMV.

En karta ritades för långväga gäster.

Sjölunda användes också av företaget. Här syns Privatchaufför Örn lämna av Dir. Ekholm som sedan välkomnar anlända gäster.

Många andra möten och sammankomster hölls också på Sjölunda.

Tänk så många helger och timmar mekare med familjer lagt ner för att hålla Sjölunda fint och i ordning. Det är beundransvärt.

Det ideella arbetet fortsatte tills det såldes 1996 för 6,5 mil. SKR.

Tiderna hade nu förändrats. Många hade skaffat egna stugor och fritidssysselsättningar. Företaget var heller inte villigt att bidraga med samma ekonomiska uppbackning för drift m.m. som tidigare. En epok med Sjölunda Semesterhem känd i hela Svenska Metallindustrin hade gått i graven.

De av försäljningen uppkomna medlen förvaltas i dag av Stiftelsen LMV:s Arbetares förening.