16. Verkstadens utbyggande
Den utomordentliga utveckling Lidköpings Mekaniska Verkstad undergått under de tvenne senaste decennierna manifesteras icke minst i utvidgningen av verkstadens byggnadsbestånd och lokaliteter. Under hela 1920-talet med dess för maskintillverkningen ofta synnerligen bekymmersamma ekonomiska tidsläge måste så gott som all tillbyggnad stå tillbaka. Icke förrän nio år efter det SKF övertagit företaget skedde den första stora utbyggnaden av maskinverkstaden. Det var hyvelverkstaden, som år 1938 utvidgades till dubbla djupet utefter hela sin norra fasad.
Det omfattande tillverkningsprogram, som förelåg vid ingången till 1940-talet, påfordrade emellertid en långt större utbyggnad än någon tidigare i verkstadens historia, och en generalplan härför uppgjordes av företagsledningen och dess byggnadssakkunniga, arkitektfirman F.O. Pettersson & Söner i Göteborg. Planen gick ut på dels att lösgöra hela gjuteriavdelningen ur den gamla verkstadsfyrkanten och flytta gjuteriet ut i en stor nybyggnad norr om verkstadskomplexet, dels att bygga ut de tidigare gjuterilokalerna till maskinverkstad för slipning, svarvning och borrning, verkstadsförråd och kontroll. Härjämte tillkom en särskild avdelning med matsalar för arbetarna, tvätt- och omklädningsrum m.m.
Den omfattande tillbyggnaden igångsattes år 1941 i och med det nya gjuteriets uppförande. Den andra etappen – maskinverkstadens utvidgning – följde omedelbart därpå, år 1943. År 1949 fullföljdes det sista möjliga utnyttjandet av markytorna i gamla verkstadsfyrkanten genom hyvelverkstadens utdragande över det återstående norra hörnområdet.
I fråga om arbetsmaskiner för tillverkningen i verkstadens olika avsnitt äger LMV en maskinpark av stor omfattning och på höjden av modernitet. Här ha världsmarknadens bästa och senaste maskiner uppställts till en imponerande och effektgivande enhet. Den tekniska nydaning på verkstadsmaskinområdet, som inleddes på 1930-talet i och med karbidstålets eller ”Hårdmetallens” (Vidia, Sintram, Seco, Coromant) införande som skärverktyg, förde till en nödvändig omkonstruering av verktygsmaskinerna. Dessa måste nu göras tyngre och solidare än tidigare för att erhålla tillräcklig stabilitet vid utnyttjande av det nya skärverktyget. De nya maskinernas avverkningsförmåga höjdes sålunda ofta med flera hundra procent, och gjordes f.ö. utomordentligt effektiva i utrustningen med utökade variationer av hastigheter och inställningsfinesser. De tvenne senaste årtiondena ha till följd av den enorma utvecklingen inom tekniken icke lämnat något kvar av den äldre verkstadens maskinuppsättning. För alltid borta äro takrörelserna med deras snårskog av remmar och snurrande hjul, som tidigare satte sin särskilda prägel på verkstadsinteriörerna. Borta äro också raderna av filbänkar med deras skruvstycken, oljiga trasselsuddar och småverktyg.
Verkstaden av i dag är en öppen, ljus rymd där produktionen matas fram utan uppehåll från råmaterialsupplag och förråd över gjuteri, maskinverkstad, provning och distribution till beställaren. Verkstaden som helhet har själv blivit en noga beräknad och högeffektiv maskin. Den är numera Sveriges största specialfabrik för tillverkning av verktygsmaskiner.